sofiabengtsson

"Simba.. inte kan du döda din gamle farbror?"
"Nej Scar, jag är inte som du.."
I morse vaknade jag med Lejonkungen i huvudet.

Förut så snubblade jag så klart in på jobbet. Ibland har jag inte riktigt koll på vad mina fötter håller på med, och i morse var inget undantag. Innanför stod två människor och såg på mig. Sedan började de sjunga och dansa till 'Sofia dansar go go'

Ni kan ju fundera på hur många gånger jag har fått höra den låten när jag snubblar. Just det.

Imorgon är det första december. Och jag har hittat den perfekta julklappen till min bror D. Linus på linjen boxen, det är verkligen perfekt, får nog gå och köpa den sen innan någon annan hinner före!

I morse kom den sötaste kissen i hela världen (Zelda, alltså) och pussade mig på pannan när jag låg i sängen och inte ville gå upp. Hon är bäst!

Ha en bra dag.

Jag måste sluta bli irriterad på folk som bryr sig om mig och vill hjälpa mig.
Jag ska inte alltid utgå ifrån att man vill mig illa.

Ander Timell pratade om att han hade köpt skor till sin flickvän som fyllde 40. För 3400:- efter avdragen rabatt på 600:- (!) Herre jävlar! De dyraste skorna jag har köpt var mina kängor som kostade 1300:- och det tyckte jag var mycket. Gosh!

Jag ska snart köpa mina nya nikeskor - innan dom försvinner ur sortimentet. Jag har kollat på dom i två månader, men dom kostar 900 :- jag tycker det är ganska mycket.. Men så hittade jag en tusing som mormor har gett mig i julklapp förra året som jag inte spenderat ännu. Dessutom så behöver jag nya skor.. men, jag kanske borde köpa varma skor istället för snygga? Det blir nog snygga.

1.   2.  3.    
5.  

1. min nuvarande skabbiga sko, som är ganska trasig.
2. och det här är skon i mitt liv just nu.
3. tänk om man hade haft så många.. vad jobbigt, men ack så snyggt!
4. Kan inte någon jag känner skaffa barn så att jag får en anledning att köpa så här små skor?

Dagen I-landsproblem á Sofia. Tack för mig.
"Hur kan man tappa orken att andas?"

Varje dag kommer jag på någontin nytt om mig själv. Är det bra eller dålig? Det betyder väl att jag verkligen inte har den blekaste aning om vem jag är egentligen, eller hur? Det spelar egentligen ingen roll.

I alla fall.. Jag tror att jag är väldigt svår att leva med. Det slog mig idag.. Och jag ber verkligen om ursäkt för det. Jag är ganska krävande, och inte alls duktig. Jag kan inte laga mat, jag kan inte städa och jag kan inte tvätta. Jag är inte allmänbildad och typ det enda jag kan någonting om är film och tv serier eller helt ovärda saker som att Hitler var vegetarian och att Oscar Wilde var homosexuell - helt ovärt egentligen, men någon ska väl veta det också.

Jag ska inte tänka mer om det här, jag ska se klart på Studio 60, sen ska jag läsa tills jag inte kan ha ögonen öppna.

Jag tror inte jag kommer att klara av att bo i en etta. Jag kommer att känna mig så grymt instängd, men det är nog bara så det känns nu. Det blir bättre i höst när jag väl flyttar dit. Jag hoppas att det blir bra och att jag kommer att trivas. Jag ser fram emot det på något sätt, det ska bli kul.

Jag har allvarligt börjat överväga att köpa en bärbar dator.
Men jag vet inte om jag vill ha en bärbar, skit också.

Lite hjälp, tack!

Okej. Jag har börjat att planera inför nyår! Fattar ni? Jag har aldrig tagit nyår sådär jätte seriöst. Senaste nyår bestämde jag mig två timmar innan vart jag skulle ta vägen, och det blev ju lyckat. Det brukar bli det när jag inte planerar saker så långt i förväg..

Just nu är jag sugen på att ha klänning. Ja, du läste rätt. Jag tittar runt lite efter den perfekta klänningen, och eftersom jag är så grymt kräsen och petig, och min kropp är päronformad, så kommer jag antagligen inte att hitta den.

Jag vill ju bara känna mig jätte fin..



men sen hör jag min och mammas röst i huvudet som säger med irriterad röst
"en klänning? vad ska du med den till?"

jag kan inte se mig själv med en klänning..
Och jag tror inte att det är meningen heller..

Jag såg äntligen på Surfs up idag. Den var så mysig, och jag kan inte hjälpa det, men jag tycker verkligen att pingviner är så himla fina..

Just nu sitter jag och kollar på Sanningen om Marika min familj kollar på någon film som mamma har köpt för 20 spänn.

En fika, någon?

Jag har inga ord mer, så nu ska jag sluta..

I wanna be good
I wanna be great
I wanna be everything
Except for your mistake

Jag ska egentligen städa, men sitter och rensar en massa skit på datorn. Och kollar på idol. Det är väldigt spännande, eller inte. Neh, jag ska sluta ladda ner en massa penslar till photoshop och sätta mig och läsa tidningen och sen ska jag städa. (oh, jag har installerat Adobe Illustrator och InDesign!)

Jag har faktiskt plockat upp alla kläder som låg på golvet, så nu går det att gå på igen.
Viktor kom lite diskret in till mig igår med en psykologi bok "Det handlar om livet". Jag får väl snegla lite i den också, men SEN ska jag börja städa.

I morse gick det i alla fall att gå upp ordentligt. Det är bara för att det är Fredag.

Jag är bara allmänt äcklad och förvirrad. Som vanligt har jag tusen saker i huvudet, och jag klarar inte av att skingra dom. Igår var jag i Skövde hos Anon. Det gick bra, jag tror att han börjar förstå sig på mig, sakta men säkert, och det känns ganska bra på något sätt. Igår insåg jag något jag egentligen insett för länge sedan. Jag har sjukt svårt att lita på människor. Jag har någon slags inbyggd spärr i huvudet, som gör att när folk säger snälla saker till mig så har jag svårt att lita på att ni verkligen menar det, och att ni inte säger det för att vara snälla.

Vi pratade mycket om döden, och om hur allting var för två år sedan, och det gick bra..

På bussen hem så satt det en irländare framför mig, och har inte dom världens finaste dialekt så vet jag inte vilka som har det! Han satt och pratade i telefon i säkert tio minuter och jag bara njöt av varje minut.  Fast han använde väldigt mycket slanguttryck, så jag förstod inte, men GUD vad härligt det var att lyssna på! Tyvärr gick han av i Skara. Så jag fick återgå till att lyssna på min sandisk, där det bara fanns Lars Winnerbäck och en massa blandad irländsk musik. Jag skulle ta bort Sonic Syndicate ifrån min Sandisk, men då försvann det 200 andra låtar samtidigt (hur det nu kunde göra det - det är något fel på min sandisk), så då fick jag nöja mig med Winnerbäck och Flogging Molly, Dropkick Murphys, The Poughs, The Dubliners, Great Big Sea mfl.

Nrä jag kom hem fick jag panik igen. Satte mig ner och såg på Scrubs i två timmar. Nu väntar jag på säsong sex.. Dr. Cox är typ mannen i mitt liv.

Jag måste sluta vara så himla envis!

Det här är saker jag ska köpa när jag blir rik.


+ en ny mobiltelefon. batteriet börjar sakta men säkert ge sig på den jag har nu. (någon som är förvånad?) Dock ska jag köpa en ny dator i första hand, eller, jag måste köpa en ny dator (jag måste bara försöka förstå vad all konstig text betyder).

jag är så himla trött

Okej. Förut när jag var ute och köpte frukost så fick jag syn på en katt som låg intill dörren till affären. Den var svart och vit och jätte fin. Jag gjorde som jag alltid gör när jag pratar med katter. Jag började prata med jätte ljus röst och satte mig på huk och lockade på katten. Då såg jag att katten inte var någon katt, utan en svart vit mössa. Jisses.

Jag kan skylla på att det var mörkt..

Igår var jag och Viktor i Göteborg, på framtids och kunskapsmässan. Det var intressant, men nu har jag bestämt mig för vad/vart jag ska gå. Jag har egentligen vetat det sedan i våras.. Vi åkte hem till Daniel en sväng och började se på 7 vågade livet, ifrån 1960, med Steve McQueen och Yul Brynner. Mycket spännande film, hann dock inte se slutet. Lite tråkigt..

På kvällen var det fest hos Patrik. Det var livat.. Jag var bäst på Super Mario Kart.. eller inte.

I morse vaknade jag med ett litet leende på läpparna, men nu står jag och vacklar på kanten igen. Jag hatar det, men jag kan inte göra någonting åt det just nu.

Jag har äntligen beställt julklapp/födelsedagspresent till mitt fadderbarn. Nu ska jag bara knåta ihop ett brev, så har jag fyllt min uppgift som fadder för detta året. Måste tvinga någon att ta ett kort på mig så att jag kan skicka ett någorlunda fräscht kort, och inte ett kort som är taget för sisådär två tre år sedan.

Just det, jag har absolut inget internet på mitt rum nu. Nu undrar ni hur jag lyckats med det, och tro mig - det gör jag med. Jag har inbillat mig att jag är teknisk, men det stämmer inte. Allt går sönder så fort jag försöker förstå mig på det.

Det är lite tråkigt.

Imorrn ska jag jobba och åka och simma.. Och se på scrubs (:


Hanging by a moment - Lifehouse

Attans! J fick  precis i mig en kanelbulle, en riktig kalleri bomb. Jag tycker inte ens att det är särskilt gott, men tog en eftersom han hade köpt den till mig. Han tyckte att jag behövde muntras upp. Jag ska åka och äta med bröderna Brothers klockan ett. På Venezia, där dom inte har någon dagens, så det får bli någon tråkig sallad istället. Mamma ska också dit och hålla oss sällskap. Pappa är i Skara på möte.

Ikväll ska jag nog vara hemma, tror jag. Kanske gå på bio eller så, och imorrn ska nog jag och viktor åka till Göteborg, och eventuellt hälsa på Daniel?

Måste hämta scrubs någon dag också. Känner ett starkt sug efter scrubs och Sims. Någon gång nästa vecka, kanske. Om jag orkar och huvudet pallar. Hade behövt prata med Anon igår, men han är i Stockholm denna vecka, så det blir inte förräns nästa torsdag.

Måste boka in Ella också för en fika. Och Palm. Och ge Ulf pengar. Och lämna in mina filmer för framkallning. Och skicka in mitt MaB betyg (glömde ju det i somras, skit!). Och skriva ett Cv. Och köpa en julklapp till mitt fadderbarn. Och komma på hur jag ska göra mammas present. Och dessutom gå ut och gå, röra på mig och inte sitta instängd hela helgen. Och rycka upp mig. Och ringa Marcus så att han kan lära mig bränna ut filmer ifrån datorn. Och.. göra om min blogg i helgen. Men utöver det så ska jag inte göra något särskilt i helgen.

Hejdå!!

Igår såg jag och pappa på Titanic. Han hade inte sett filmen, så jag tyckte att det var på tiden!
Filmen är väl.. sådär bra. Jag måste erkänna att Leonardo DiCaprio är bra i den filmen - typ den enda filmen han är bra i förutom Gilbert Grape. Kate Winslet är så himla vacker, och helt fantastisk!

Det störde mig att jag satt och jämförde filmen med vad som hände i verkligheten, och alla tappar och sånt dom gjort. Läste mitt projektarbete jag skrev om Titanic i nian och förstod inte hur jag hade kunnat få så bra betyg som jag fick. Det var jätte kort, och jätte dålig fakta.. Jag höll på att få spader, men det spelar ju faktiskt ingen roll nu.

Klasskillnader gör mig bara arg..

Över Adam Alsing idag i Vinn Adams pengar, jag tog honom på Star Wars frågan. Vilken christopher som var påtänkt för rollen som Han Solo. Svar: Christopher Walken
Jag fick faktiskt nio rätt och Adam fick åtta! Ha!

Jag håller på att bli sjuk. Jag har ont i halsen, det sticker i halsen när jag sväljer så att jag nästan börjar gråta. Jag får gå runt och spotta i stället.

"You feel like Steve McQueen
When you're driving in your car
And you think you look like James Bond
When you're smoking your cigar
It's so bizarre, you think you are
A new kind of James Dean
But the only thing I've ever seen of you
Was the commercial spot on the screen"

Mamma frågar mig ibland om jag är lycklig. Jag brukar alltid svara nej. Men är det verkligen sant? Att jag inte är lycklig, alltså. Jag kanske är lycklig nu, utan att förstå det. Kanske kommer jag att se tillbaka på mitt liv - om jag nu blir gammal - och tänka att det här var min lyckligaste tid i livet? Ärligt talat hoppas jag inte det. Herregud, nu låter det som att jag aldrig varit lycklig, men det har jag. Och det hoppas jag att ni har märkt, har ni inte det, så har jag misslyckats.

Jag har funderat mycket på vad order 'Lycka' egentligen betyder. Jag har inte kommit fram till någonting bra. Är lycka att sitta på en stol och kunna gunga med benen? Eller är det att vakna upp bredvid någon man tycker om? Jag vet inte. Vilken är min personliga lycka?

Jag tror faktiskt att jag vet vilken min personliga lycka är just nu. Men det tänker jag inte berätta. Det håller jag för mig själv, och blir det som jag hoppats kommer någon mer också att märka den.

Okej, jag tycker verkligen illa om mig själv när jag är trött. Dessutom är jag livrädd för mig själv. Jag kan få för mig vilka jävla saker som helst, och oftast minns jag ingenting dagen efter.

hjälp mig att stå ut med mig själv.

Vad tiden går fot när man har roligt! Har suttit och försökt att göra en meny till min blogg i snart en och en halv timme. Det känns ändå sådär, fast, ja.. Ni kan se mitt försök till meny här. 

Jag blev så frustrerad på att det inte blev som jag vill, så jag var tvungen att sluta ett tag. Får fortsätta ikväll när jag kommer hem ifrån Anon. Dessutom ska jag gå och äta nu. Kyckling och nudlar, mumma!

(och ja, jag är fullt medveten att min blogg är färgglad. men det blir ju dumt att ändra det nu)

Okej.

Igår fick jag reda på en sak som gjorde mig ännu mer förbannad på personen det handlade om än vad jag varit förut. Nu fick jag det bekräftat, ännu en gång. Att du bara ljög för mig, hela tiden. Allt blir så klart nu i efterhand, alla gånger du försvann utan att förklara vart du tog vägen. Att inget hängde ihop. Mitt huvud höll på att sprängas, och du förstod inte hur sårbar jag var. Det hjälpte inte ens att du fick mig att gråta, du kunde ändå inte förstå. Jag var inte dålig på att förklara, det var du som inte ville fatta!

ht2005/vt2006
du sa att du älskade mig, men herre gud, du vet inte ens vad det betyder. du blev arg på mig för att jag inte älskade dig, men är det så konstigt då? du blev arg på mig för att jag inte litade på dig, och är det så konstigt? Nu i efterhand så inser man hur jävla blåögd och naiv jag var. Jag skulle lyssnat på vad alla sa, att du behandlade mig illa. Men jag mådde så dåligt, att jag bara kände mig tacksam över att någon ville vara med mig, att jag inte orkade bry mig om vad andra tänkte. Jag hade inte ens kontrollen över min egen kropp. Du kom in i mitt liv på precis rätt ställe. Jag var beroende av att bli omtyckt, att folk skulle fråga hur jag mådde, och att folk skulle kolla att jag levde. Att folk skulle bry sig om mig tjugofyrajävlatimmaromdygnet. Du vägrade inse att jag var djupt deprimerad. När jag till slut fick nog, när jag till slut insåg att jag mådde bättre utan dig, vände du allting emot mig. Du sa, att det var mitt fel att det blev som det blev. Att det var mitt fel att du mådde dåligt. Att jag bara tänkte på mig själv och inte brydde mig om dig.

Förlåt för att jag är hård, men du förstod aldrig hur mycket du stampade på mig. Inget jag gjorde var bra, sminkade jag mig, så var det inte tillräckligt snyggt, klädde jag mig i fina kläder, så var dom inte fina nog. Var jag naken fanns det alltid någonting att klaga på. Jag klarar det inte mer! Det har gått två jävla år, och jag måste få det att försvinna. Nu.. 

ah! det gör så fruktansvärt ont. att ta ett piller och efter någon halvtimme känna en smärta som gör att du inte längre kan stå upp. Det känns som att få en kniv i magen, och att någon vrider om. man ramlar omkull och skriker tills man börjar gråta. Jag hann bli hes innan dom kom med en spruta och satte den i ryggslutet. Några sekunder senare var smärtan över. att man sekunder senare mår så illa att man springer ut och hänger huvudet över toastolen. det kommer inget, man stoppar fingrarna i halsen för att få upp allting, men det funkar inte. man lägger sig ner och försöker att sova, men kan inte för att man är livrädd för att smärtan ska komma tillbaka igen. samma dag dog min farmor.

 du vet inte hur det känns att ta bort ett barn och det borde inte jag heller veta. aldrig, aldrig hade jag trott att du skulle lägga hela skulden på mig! det var tydligen enbart mitt fel att detta hände. det var mitt fel allting, visade det sig, inte sant? det var mitt fel att du åkte iväg till min bästa vän och sökte tröst hos henne när jag behövde dig som mest. Jag räckte inte till.

Jag vill inte träffa dig på ett tag.
"Jag tänker ha människor omkring mig som får mig att må bra", eller hur var det?

"Det är inte konstigt att ingen står ut med dig, till slut kommer du att vara helt ensam om du fortsätter så här! Fattar du inte det själv?"
Nej, det gjorde jag inte. Jag är inte ensam. Det är du som är det.
det spelar ingen roll längre..

Jag blev bara så grymt förbannad på allting förut.

---

2007
- men du, tack för att du behandlade mig bra -

Kom hem i natt. Tänker inte skriva om hur det var nu, det gör jag ikväll.
Viktor ska få i mig mat, jag är deppig och orkar inte laga mat till oss, då gjorde han det i stället.
Bra, eller något.

Ikväll ska jag antagligen vara hemma eller festa i stan med elin och patrik och co. Får väl se.