sofiabengtsson

De senaste veckorna så har det känts som att mina känslor för Tokio Hotel har svalnat. Numera lyssnar jag inte på dom jätte ofta, men det blir så klart ändå flera gånger i veckan. Men ja, jag trodde att mina känslor svalnat lite, att jag inte skulle bli lika upprymd om jag såg ett klipp med dom eller hörde deras låt på radion. Så fel jag hade, tack och lov. I veckan när vi lunchade så spelades World behind my wall, och jag förvandlades till tjejen som stod längst fram på konserterna och fylldes med en varm och underbar känsla. Ett fånigt leende spreds över mina läppar, och när jag förklarade varför det leendet placerats där så fick jag menande leenden tillbaka. Jag vet att jag är lite töntig när det kommer till Tokio Hotel, men jag kan inte hjälpa det.

we are radio hysteria

Jag tog mig tiden att kolla på en av deras senaste intervjuer. Och jag saknar verkligen deras tyska intervjuer, det var så roligt att höra dom köra en intervju på tyska. I klippet så spelades en filmsekvens ifrån An deiner seite, och jag fick verkligen gåshud och blev tårögd. Så underbar låt och så underbara känslor som den ger. Jag är så glad och tacksam över att de fortfarande ger mig dom känslorna, känslorna av genuin och äkta lycka.