Nov. 23, 2009

When sorrow holds you in its arms of clay,
It's rain drops that fall from your eyes.
Your smile's like the sun come to earth for a day,
You brighten my blackest of skies.


You are the rose of my heart,
You are the love of my life.
A flower not fading nor falling apart,
If you're cold, let my love make you warm.
Rose of my heart.


- Rose of my heart, Amerivan V, A Hundred Highways


Lyssnar på Johnny Cashs sista skiva. Den är sorglig, men samtidigt så otroligt vacker. Det är min favoritskiva med honom, även om det bara än en massa covers. Denna skiva har jag gråtit till många gånger, men det är också denna skiva som för det mesta får mig lugn när ångest och panik kommer smygande. Som i denna stund. Just nu hindrar den mig ifrån att tänka, och det är något jag verkligen behöver.


Johnny Cashs musik har betytt otroligt mycket för mig. Men den har beytt mycket på ett helt annat sätt än Tokio Hotel och Thåströms musik.


Jag känner att detta inlägget kommer att spåra ur ordentligt, så jag slutar helt enkelt här. Just nu måste jag stänga in mig i musikens värld och bara fokusera på den. Så, jag ska stänga av datorn och försöka somna. Vi hörs helt enkelt imorgon igen, när jag är mitt vanliga vackra jag igen.


there were tears on the mail, my mother wrote me in jail.



När ska ni tröttna på mig?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0