sofiabengtsson

Jag älskar Sverige.

Varje dag förundras jag över tokio hotels fandom. Alla tror sig veta vad som är 'bäst' för alla andra. Alla har lite smått storhetsvansinne, och bara bråkar med varandra. Har man inte hört något om bandet på några dagar så uppstår töntiga rykten, som folk rycker och sliter i. Det börjar smått, men så förstoras det upp på nolltid.

Att folk inte kan tänka efter innan de läser någonting? Att de inte kan lugna ner sig efter den första "chocken", ta ett djupt andetag och SEDAN kommentera om man nu ens måste kommentera över huvudtaget, istället för att bara skriva första bästa som dyker upp i huvudet.

Ibland får jag känslan av att jag är ett sämre fan bara för att jag inte har 110% koll på vart dom befinner sig just nu, eller hur och vad personerna i deras crew heter och ser ut. Men så tänker jag efter, jag tycker det är ganska okej att inte veta det. Jag vill inte veta hur deras familjemedlemmar ser ut, vad dom heter och vart dom bor. Det är så klart lite annorlunda med deras crew, i och med att dom alltid finns till hands och syns överallt, men jag skulle aldrig känna igen dom på konserter eller på stan. Gordon gick tydligen framför mig i Stockholm och jag kände inte igen honom.

Är jag dålig för det? Det känns så ibland.


Det märks ju att dom har många yngre fans om man säger så (säger inte att ALLA är sådana, men de flesta är tyvärr det).

Å andra sidan är det skönt att det finns vettiga människor också, som kan hålla koll på saker och ting åt mig.

Jag känner att dygnet har alldeles för få timmar. Det känns som att jag slösar bort tid genom att sova. Jag måste jätte snart gå och lägga mig för att jag ska upp til jobbet imorrn, och det känns som om jag precis kommit hem. Har suttit och kodat och grejat mig i flera timmar, och tiden har bara flygit iväg.

Är detta ett i-landsproblem, så säg?

I morse hade vi ingen ström i huset. Jag fick skrapa rutorna på bilen. Det var frost på marken och jag fick krypa in genom förardörren eftersom passagerardörren hade frusit fast. Jag har fått ett mail med ett jobb jag inte förstår och måste sätta mig och ringa runt till folk. God morgon!

Blev just förälskad i mina vänner. Jag tycker om er så himla mycket.
Ska hem till min andre hälft nu, det blir lite fest. Lite vin. Lite sällskap.
I love it. Ha en bra kväll.

Små ändringar. Efter att i flera veckors tid fått lite småångest när jag sett min blogg tvingade jag fram denna designen. Blev helt okej. Nu ska jag äta chili con carne och pilla bort alla bönor, för det gillar jag inte. Tjing.

De senaste två timmarna har jag suttit och gäspat. Har jag gått och lagt mig? Nej. Men nu ska jag! Imorrn ska jag in till stan med Jimmy. Vi ska bara strosa runt och umgås lite. Det var ett tag sedan vi hängde bara han och jag. Jag har verkligen saknat honom. Upptäckte precis en bula i pannan, hur sjutton har jag fått den?

Läste precis att Eva Longoria kommer att vara värd för EMA galan i Madrid i november. Lite kul tycker jag. Förknippar henne inte så mycket med musik dock, men tror att det kommer bli bra.

Kings Of Leon, Ke$ha och Kid Rock kommer även att uppträda. Namn som Linkin Park och Katy Perry nämns också. Ni glömmer väl inte av att rösta på era favoriter?

Jikes. Det är snart helg och vet ni vad jag tänker? Jo, då får jag en massa tid framför datorn. Jag har ett jobb, där jag sitter vid datorn 8h per dag. Jag sitter sjukt mycket framför datorn när jag tänker på det. När jag inte sitter vid datorn känner jag mig stressad, för jag har två stora grejer på gång som ska bli klara ganska snart. Jag känner mig mer stressad än vad jag faktiskt är, låter det logiskt?

Nu är det frückost.

Just nu spritter det i hela kroppen. Jag är så glad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är egentligen ingen speciell anledning till det, utan jag är bara förbannat glad. På fredag ska jag till Göteborg för ett möte. Ska även träffa en vän som jag inte träffat sedan metaltown.

Det enda som kan få mig lite smådeppig är pengar. Jag kollar på skolor och har hittat den perfekta som jag verkligen, verkligen vill gå. Den kostar SKIT mycket. verkligen jätte mycket. Jag måset verkligen tänka igenom det ordentligt. Efter mötet på fredag vet jag däremot säkert. Åh, jag vill så gärna!

En av de absolut läskigaste sakerna jag vet är att le på bild. Dock tror jag bara att det är en vanesak. Precis som att se sig själv på kort.

som ni kanske har förstått så är jag en sucker för typografi och budskap med vackra fonter.

kolla på den filmen om ni inte gjort det. Den går på TV4 och är riktigt bra. En av mina favoriter faktiskt, vilket även förvånar mig själv.