sofiabengtsson

Jag har alltid gillat att skriva. Jag har alltid haft bra fantasi. Jag har alltid kunnat fly undan till någon annan värld och stänga ute allting annat som varit jobbigt.

När jag var glad så skrev jag, när jag var ledsen, så skrev jag. Min bästa novell minns jag inte ens att jag skrev. Den är tyvärr borttappad, men jag vet att jag fick väldigt mycket beröm för den och jag älskade den verkligen. Jag ska försöka leta fram den och lägga upp den.

Jag minns som sagt inte när jag skrev den, men när jag läste den så visste jag direkt när den var skriven och vad jag kände och vilken person som var min nyckelperson i mitt röriga huvud.

Jag har aldrig varit duktig med ord på något annat sätt än i skrift. Jag är dålig på att prata och formulera mig, jag blir ofta nervös när jag pratar, jag föredrar helt enkelt att uttrycka mig på andra sätt. På ett sätt är jag glad över att jag är mer åt det konstnärliga hållet, men ibland vore det förbannat skönt att kunna prata för sig.