sofiabengtsson

Efter åtta års velande så sitter den där. Känner mig som en barn som precis öppnat sin present och vill visa den för allt och alla. Jag vet inte varför, men jag var verkligen jätte nervös inför denna. Kanske för att jag viljat ha den så äckligt länge? Jag sa till Ola (piercaren) att jag var nervös och han frågade om jag hade piercat mig förut. Och ja, det har jag ju, två gånger tidigare har han stuckit en nål igenom mina öron. När jag sa att jag hade en Conch så skrattade han och sa att det är den som gör mest ont, vilket jag nu i efterhand verkligen kan hålla med om.

Han sa att jag hade ett perfekt öra för industrial också, sånt är ju alltid upplyftande. Har alltid gillat mina öron konstigt nog. Alltid gillat formen och storleken. Det enda på kroppen jag egentligen aldrig hittat något fel på.

Ola var i alla fall hur skön som helst, precis som förra gången.
Nu blir det nog inga fler i öronen. Kanske en Rook eller en Daith kanske, kanske. Anyhow..

Och för er som undrar om det gjorde ont: Nej. Det gjorde det inte. Det var två stick och sedan var det över. Det värsta är när dom ska föra in smycket. Det kan göra lite ont när dom drar igenom det, men då kan man bara andas ut, för då vet man att det snart är över.

Tokio Hotel – Ich bin nicht ich - Live