sofiabengtsson

Jag vet inte hur många gånger jag fick försvara Tokio Hotel igår på festen. Ett par gånger var det allt. För det första så är dom inget emo band, och ingen i bandet är homosexuell - och även om någon hade varit det, vad hade det spelat för roll? När jag frågade dom hur bandmedlemmarna såg ut beskrev alla Bill, ingen kunde tala om hur de andra medlemmarna såg ut.

I och med att han är sångaren och lite av en Front figur så är det honom man lägger på minnet, det förstår jag. Men visst, Bill har en speciell stil, som många tycker är svår att ta till sig, och jag kan själv hålla med om att han kan se lite tjejig ut ibland, men trots det så är han så otroligt vacker, har snygg stil och skriver fantastiska texter. Han vågar sticka ut ifrån mängden och göra sin grej, utan att bry sig om alla elaka saker folk säger om honom. Det är väldigt beundransvärt i mina ögon.

Det som irriterade mig mest var att folk dömde bandet på förhand. De flesta hade inte ens hört musiken, utan bara sett bilder på bandet. Jag tycker inte att man kan uttala sig om musiken om man inte har hört den. Det var En tjej som hade hört några låtar, och hon medgav att några var helt okej, men att det inte var hennes typ av musik, det kan jag gå med på. Men när andra sågar bandet totalt utan att ens ha någon aning om hur musiken låter - sånt gör mig fruktansvärt irriterad.

Nu för tiden försöker jag alltid att lyssna på ett band innan jag säger min åsikt om det. Jag har haft mycket fördomar om olika sorters musik, men jag försöker att strunta i dom. Visst är det svårt med fördomar ibland, men som sagt, lyssna på musiken innan ni säger något. Ni kanske gillar den. Om inte, så accepterar jag det - för då har ni i alla fall gett musiken ett försök.

Nu ska jag gå och äta frukost, sen greja klart med mina CV. Det är jätte mycket snö här, hur ser det ut där ni befinner er?