Oops..
Sedan årsskiftet så har jag handlat frukost på kredit.
Vilket betyder att man ska spara sina kvitton och inte slänga dom.
Hur många gissar på att jag har slängt dom?
fan, fan, fan..
Okej, jag är en jävel på att samla på mig saker, men ändå ganska bra på att hålla ordning på saker och ting (haha!).
Men Kvitton, det är helt omöjligt att hålla reda på. Man kollar väl på det en gång, sen försvinner det i plånboken eller ner i en papperskorg.
Spara kvitton? Kom igen! Jag är inte skapt för det!
*
Igår när jag kom hem var jag förvirrad och allmänt rörig. Jag gjorde matlåda, kokade riset och började göra iordning det jag skulle ha till. Men med tanke på att riset tar en jävels tid att koka så blir alltid det jag gör till kallt innan riset blir klart. Jag är mycket dålig på att planera min matlagning.
Dessutom är det två saker som är typsikt mig när jag lagar mat;
1. Jag springer runt med allting i köket, redskap, grytor och mat och lägger det på ställen som jag glömmer bort. Igår hittade jag kastrullen med det färdigkokta riset i mitt skafferi (fråga mig inte varför, jag letade som en tok i säkert fem minuter! Jag gick till och med till badrummet för att kolla om jag ställt det där). Jag gör så många olika saker samtidigt när jag lagar mat att mitt huvud är nära att explodera.
2. Varje gång jag hämtar någonting ur ett skåp så stänger jag inte dörren efter mig. Detta leder till att jag alltid slår i huvudet i dörrarna. Många stör sig på detta och går runt och stänger dörrar efter mig (skedde mycket ofta när jag bodde hemma). Så fort jag lagade mat stod någon i köket med mig, och följde efter mig och stängde alla dörrar. Lite överdrivet, men kanske var det välbehövt. Nu finns det dock ingen som gör detta åt mig.
Igår stod kylskåpsdörren öppen, och jag har ingen aning om hur länge den varit öppen, säkert tio minuter.
Foto: elin
Hur fan lyckas jag?
Igår förla jag även min mobil - igen. Jag fattar inte, men min telefon är helt grym på att gömma sig! Den fanns verkligen inte i lägenheten jag kollade på dom vanliga ställena (badkaret, kylskåpet, sängen, soffan, byrån, garderober och skåp) men icke! Så jag gick ut i trapphuset och hörde att det ringde. Jag sprang ner för trappan och upptäckte att jag lagt telefonen i postfacket. Jag såg på telefonen. Tre missade samtal. Jag ringde upp och hon frågade lite halvt irriterat varför jag inte svarat i telefon.
Tack gode gud att jag slutat ha telefonen på ljudlöst.
Ps. Sen när är Takida svenskar? Har dom alltid varit det? Hur har jag missat detta? Varför är jag expert på att missa saker? Ds.
Kommentarer
Postat av: Bella
måste säga att telefonen i postfacket förgyllde min dag.. :).. lät väldigt roligt.
Postat av: Bella
Svar: haha.. ja verkligen.. man hatar de situationerna, men det är lite kul i efterhand.
Postat av: martin
Haha, i postfacket!? Det borde vara värt nåt pris av nåt slag! :)
Trackback
